– Vi vill öka andelen hyggesfritt skogsbruk. Det framhöll Helena Gustafsson och Göran Andersson från Skogsstyrelsen när de medverkade vid ett medlemsmöte inom Naturskyddsföreningen i Skellefteå i slutet av januari.

(Vi i Naturskyddsföreningen Skellefteå kommenterar nedan kursivt med NFSk)

Vid hyggesfritt skogsbruk plockar man ut maximalt en tredjedel av den mogna skogen på ett varsamt sätt, men ändå med maskinkraft. Kvar blir träd av olika höjd och ålder som föryngrar sig själva, utan plantering. Det här påverkar skogens liv mycket mindre än vid trakthyggesbruk. Marken kan bättre behålla fukt och näringsämnen.

NFSk: Skogsfolk kallar idag kalavverkning för trakthyggesbruk, ett vackrare ord.

Skogsstyrelsen fick i uppdrag att verka för hyggesfritt 2005, och nu vill man öka den insatsen. Man pekar på att olika skogstyper behöver olika metoder av hyggesfritt bruk, det räknas idag med fem typer. Skogsägare kan höra av sig för rådgivning, utbildning och stödformer. Just rådgivning till hyggesfritt är gratis.

NFSk: Vi har länge krävt större hänsyn till skogens liv än vad dagens metoder ger. Men Skogsstyrelsen räknar med att mesta skogen även i fortsättningen kommer att brukas konventionellt. Man ska öka insatsen för hyggesfritt, men målet är bara att 10 % av skogsbruket ska bli hyggesfritt på sikt. Vi tycker det är ett katastrofalt lågt satt mål.

– Det finns många lagar som reglerar skogsbruk, även det hyggesfria. Inför en avverkning så har skogsägaren ansvar att känna till vilka värden skogen har, påpekade Helena Gustafsson. T ex bör man ha koll på om jorden är kalkhaltig. Där trivs orkidéer, sällsynta svampar och snäckor. Sådan mark klassas ofta som nyckelbiotop, och där ska skogsbruk inte bedrivas.

Några av deltagarna på mötet undrade om det inte ibland var för lätt för skogsägare att undkomma ansvaret, och det höll Skogsstyrelsens representanter med om. Reglerna kan verka oklara. En planerad avverkning måste anmälas. Men skogsägaren får inte ja eller nej. Däremot får hen inte börja avverka förrän sex veckor passerat. Man pekade på att även virkesköparna har ett ansvar.

– De bör säga ifrån om ett område har värden som nyckelbiotop, och tacka nej till inköp, sa Göran Andersson.

NFSk: Vi fick inte besked om ifall det blir något straff för den virkesköpare som inte tackar nej.

Skogsstyrelsens folk fick också frågor om vad man ska göra med de pengar som staten utlovat för ökad inventering av nyckelbiotoper. Det är ännu rätt oklart, men det förefaller som om mer resurser kommer att läggas i södra länsdelen än i Skellefteå kommun.

Barbro Viklund