Vi har nått ett betydande gensvar för klimattänkande i Sverige. Det är vi väldigt glada för och vi har arbetat hårt för att bidra till det. Det svåra med klimatfrågan är att för de flesta är hotet mot hela mänskligheten alltför diffust. Man kan vara klimatmedveten och ändå leva fel. Med Covid19 är hotet å andra sidan mycket dramatiskt och tydligt. Det gäller livet för oss eller människor i vår närhet. Många av oss agerar med ett tydligt krismedvetande och stor påhittighet för att lösa de nya problemen och vi hittar nya tillvägagångssätt, där coronan lägger hinder i vår väg, möten utomhus, distansmöten, matleveranser till riskgrupper osv.

Den här förmågan kan vi längre fram, efter coronakrisen, ha stor nytta av för att skapa nya sätt att tackla klimatkrisen. Trots alla larm, som vi redan sett med koppling till klimatet – skogsbränder, översvämningar, missväxt – så är vi i stort sett inte inställda på att gripa in, även om många ser kritiskt på tillgången på mat och äter mindre kött eller lägger om sina resvanor.

Klimatkrisen kommer ju inte att gå över. Den måste vi lösa genom att hitta nya sätt att tillgodose våra behov och ändra våra vanor. Det är fantastiskt att så många rycker in när det brinner eller när ån svämmar över, men vi behöver hitta sätt att agera i vardagen, när inte katastrofen står i farstun. Det är fint om du kan bidra med dina ideer och erfarenheter i vårt forum på https://www.forum-vasterbotten-naturskyddsforeningen.se/topic/188-online-i-coronatid/